Bajset

Jag sitter hemma i min soffa, dricker kaffe och väntar på att jag ska få motivation till att skriva en text om en redovisning som handlade om Jehovas vittnen. Inte kul! Jag sitte hellre och tänker hur sjukt många minnen man har. Man har ju så sjukt mycket minnen som är helt meningslösa, som liksom bara finns i ens huvud. Minnen som har råkat ramla ur själva sammanhanget, det ligger helt själv bland alla andra minnen. Tex igår när jag gick till affären såg jag massor av hundbajs, inte bara hundbajskorvar utan också hundbajsmärken där hundbajset legat innan det blivit upplockat. Då kom ett minne av hur mamma och jag sitter på vår uppvart till vårt hus och rensar grusgången. Vi var ganska långt ner på uppfarten så vi var nära vägen, jag kommer inte ihåg hur liten jag var men kanske sådär 7-8år, men i alla fall så går det förbi en man i 30års åldern med sin schäfer och hunden sätter sig och bajsar precis utanför vår uppfart. Mamma och jag tittar på lite surt för att se om han tar upp bajset. Mannen som tyckte det var lite pinsamt att hans hund bajsa precis där vi satt böjer sig ner för att ta upp bajset då han plötsligt upptäcker att hundet bajsat diarré. Mannen försöker trots det vattniga bajset plocka upp det men efter många försök går han skamset vidare med sin hund. Mamma som hatar folk som inte tar upp bajset efter sina hundar sprang gensat för att hämta pappa medan jag sprang och hämta Totte så vi kunde titta på diarréet. Pappa kom sen med en vattenhink och försökte skölja bort det.

Varför kommer jag ihåg detta? fatta hur många sådanna minnen som ligger och flyter runt i mitt huvud, minnen som står för sig själva liksom. Jag kommer aldrig glömma det där bajset. Haha stakars Kille, tänk så pinsamt!

Eller det här minnet är verkligen meningslöst, när AnnaP skulle börja i min sexårsgrupp satt hon på en stol och brevid henne ståd hennes gamla dagisfröken eller nått och pratar med min sexårslärare. Jag kommer in och får syn på Anna sittandes där på stolen med huvudet sådär lite kaxigt på sniskan och målade en prinsessa. Samtidigt säger hennes dagisfröken - Jah Anna gillar att måla prinsessor. Sen kommer jag inte ihåg mer, liksom jag var 6år då hur kan jag komma ihåg detta? Och varför kommer jag just ihåg den lilla minuten av min sexårsgruppstid så bra?

Nu ska jag sluta minnas och börja skriva lite istället. Bajs bajs 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback