Pappa!
Min pappa är som ni flesta vet lite tjock och väldigt ograciös i sin rörelse, han är klumpig och de få gånger han faktiskt rör på sig snabbare än i gångfart har han en konstig förmåga att alltid skada sig. Denna gång var det en sommardag för kanske 10 år sedan och pappa hade beslutat sig för att "ta hand om" det där getingboet som satt i ett fågelbo brevid altanen. Övriga familjemedlemmar samlas runt pappa Lars i hopp om att få se något spännande, vilket vi också fick senare den dagen. Nu har pappa tagit på sig en skyddutrustning som om han skulle ut i krig eller nått, hämtat vattenslangnen från garaget och är mentalt laddad inför ingreppet. Eftersom det hela tog en väldans tid för lilla pappa tröttnade jag och gick in en sväng i huset, jag tänkte inte riktigt på vad pappa hade tänkt göra med getingboet. När jag hör massa skrik springer jag ut för att se efter och där står pappa på en stege mot trädet och sputar vatten på boet, som nu hade typ tusen getingar runt sig. Det är ingen som vet vad pappa tänkte där han stog och retade upp getingarna men han kom i alla fall på att hans metod inte fungerade. Han tänker nu istället dränka hela boet i en hink med vatten. Han lyckas på något vis få ner fågel/getingboet och håller för öppningen, han slänger ner boet i hinken och står nöjt och ser på. Men boet sjunker inte som pappa självklart förutsatt utan flyter på ytan och sakna släpper in vatten. En miljard getingar stormar ut och alla i familjen backar undan utom pappa som helt hysteriskt springer iväg så rädd och stressad att han springer in i Mattias leksaksbord(av trä) med benet, och ramlar ihop, reser sig och tror fortfarande att han är jagad av en geting, springer lika hysteriskt vidare runt garaget ut på grusfarten och slänger sig in i en bil, som han låser! Där står hela familjen alldeles stilla o chockade brevid getingboet och strirrar på pappa. Vadfan hände? Trodde han allvarligt talat att han var jagad av en geting? Ja det gjorde han och destutom lämna hela sin familj i getingsvärmen för att rädda sig själv. Pappa har än idag ont i höften av den där smällen när han sprang in i det lilla blå bordet!
Det sjuka med den här historien är ju att han låste dörren när han satte sig i bilen. Lite svårt för getingen att öppna dören kan tyckas eller var det för att inte någon av oss också skulle ta oss in i bilen för skydd och pappa ville inte riskera att öppna den till oss ifall en geting skulle smita in? Vi får nog aldrig svar på den frågan.
Nu ska jag tvätta ett ton tvätt! Heje
Ett CP-bra liv
Nu måste jag dricka mer kaffe och sen börja plugga lite till tentan som är på måndag.
Guldgossen!
Lyssna på Cpfingret och Gillar, gillar inte! asbra låtar.
Snart kommer mitt livs kärlek hem. Vi ska på bio och se Clash of the titans om det finns kvar biljetter till den sena bion. Den verkar asbra.
Jag har ett förslag mina vänner på vad vi kan göra imorgon, om några vill och kan göra nått imorn förstås. Jag tänkte att vi kan kröka lite och sen dra till Hugo och bowla och de som vill va kvar på Hugo sen är det. Det tycker jag skulle vara kul. Vilka är på?
Igår när Chrille och jag prata i telefon kom vi in på en händelse som skedde sommaren innan vi blev ihop. Vi tjaffsade om vem av oss som tog intiativet att hångla efter att jag spytt loss bakom en buske. Jag måste berätta hela historien för den är gullig tycker jag.
Det är sensommar och Chrille och jag åker hem från Svärtinge efter en fest som jag blivit alldeles för full på. Vi sitter på bussen och hånglar och jag missar min busshållplats så chrille och jag går av två hållplatser försent. Jag var väldigt full och springer då iväg för att spy, men jag ville inte att Chrille skulle veta det så jag typ låtsas att jag inte spytt. När jag går tillbaka till honom börjar han hångla med mig(Enligt Chrille var det jag som börja) Efter det mycket äckliga hånglet hämtar hans sin cykel som stog en bit bort och följer mig hem(enligt mig, i hopp om att få ligga. enligt honom, för att vara snäll och se så jag kom hem) När vi var framme säger jag hejdå till Chrille som stog där med sin cykel och som hade följt mig hela vägen hem trots att det var motsatt håll hem till sig. Utan att erbjuda honom att sova över går jag mot dörren, Chrille tänker att jag iallafall kommit hem säkert och han får cykla hemåt. Här händer något som jag inte kan förklara, Chrille har åkt och jag av någon konstig anledning lyckades inte ta mig in själv de två meter som var kvar till mitt hus. Jag vaknar av att solen stiger upp och lyser mig i ansiktet. Jag ligger mitt på gräsmattan brevid vårt garage och jag fattar inte vad som hänt och är typ fortfarande lite full så jag går in och lägger mig i sängen och sover vidare. Typ 4 timmar senare väcks jag av att mamma kommer in i rummet och berättar att pappa är ute och klipper gräset och hitta mina glasögon liggandes mitt på gräsmattan. Hon undrar förstårs varför de låg där och jag kan inte riktigt svara på frågan så jag ljuger ihop att chrille och jag suttit där och pratat mitt i natten och att jag måste ha glömt dem där. liksom troligt att två små tonåringar suttit fulla på en gräsmatta mitt i natten och "pratat",men mamma gick på den. Jag har ingen aning om varför jag gick o la mig på gräsmattan istället för att gå in o sova. Stakars Chrille som följt mig hem så det inte skulle hända något, lämnat mig utanför dörren men ändå lyckades jag inte kommer hem ordentligt.
Nu ska jag göra mig iordning så jag är snygg när Chrille kommer hem hihi
Sol
Hej då!